Ett gavelfält målat i den dåförtiden vanligaste färgskalan med limfärg på väv. Nu kan man se det på Ljusdalsbygdens museum, men ursprungligen ingick målningen i en hel rumsinredning, en ‘hárrstuggu´, d v s en herrstuga, högtidsrummet i en gård i Storhaga, Ljusdal. Numera saknas den allra översta trekanten, den som gick ända upp till taknocken – målningen har alltså prytt ett rum utan innertak.
Textlöpan berättar att det är ‘… the tre vijse men som kommo aff öster lande til Jerusalem och sade / hvar är then nyfödda Juda konungen wij haffva set hans stiärna i öster lande och…’
- sedan fortsatte texten på nästa långvägg och runt hela rummet, över olika bildscener, troligen mestadels illustrationer till berättelser ur Bibeln. Att man samtidigt fick skåda ståtliga hästar på väggarna förtog säkert inte glädjen för de självmedvetna ljusdalsbönder som alltid varit kända som stora hästkarlar.
Som så många andra av hälsingemålarna är mästaren till denna målning från tidigt 1700-tal ännu okänd. Men från århundradets mitt känner vi till namnen på några, bl a korpralen vid Delsbo kompani Gustaf Reuter (1699-1783) och Snickarmålar’n, d v s Erik Ersson (1730-1800) från Snickars i Källeräng i Delsbo. Erik drogs en gång inför tinget för sitt måleri: eftersom han hade tid att måla i stugorna ansåg överheten att han inte var fullt sysselsatt hemma på faderns gård och alltså lösdrivare. Som sådan kunde han tvingas bli soldat. Nu avvärjdes detta, men av tingsprotokollet kan vi se att han åtminstone ibland målade tillsammans med sin svåger Carl, son till Gustaf Reuter, soldat också han och stupad i Pommern 1758.
Ungefär samtidigt prydde man väggarna i Ovanåker med ett måleri som delar dekorativt formspråk med det i Delsbo, men i en helt annan färgskala. Bilden th visar ett väggfält ur en inredning från Västra Edsbyn, förmodligen målad omkring 1760 av Jonas Eriksson (1730-1806) från gården Smens i Edsbyn. Samma former och färger finns f ö bevarade i en inredning från en gård i Ljusdal, daterad 1735.
Läs mer i Hälsingerunor 1996! Där berättar Kjell Ekelöf om vardagsvillkoren för Delsbomålarna och Gustav Olanders presenterar nya fakta om tre generationer Ovanåkersmålare.
Kerstin Sinha, Ljusdalsbygdens museum
Något om 1700-talets väggmåleri i Hälsingland
Ett gavelfält målat i den dåförtiden vanligaste färgskalan med limfärg på väv. Nu kan man se det på Ljusdalsbygdens museum, men ursprungligen ingick målningen i en hel rumsinredning, en ‘hárrstuggu´, d v s en herrstuga, högtidsrummet i en gård i Storhaga, Ljusdal. Numera saknas den allra översta trekanten, den som gick ända upp till taknocken – målningen har alltså prytt ett rum utan innertak.
Textlöpan berättar att det är ‘… the tre vijse men som kommo aff öster lande til Jerusalem och sade / hvar är then nyfödda Juda konungen wij haffva set hans stiärna i öster lande och…’
- sedan fortsatte texten på nästa långvägg och runt hela rummet, över olika bildscener, troligen mestadels illustrationer till berättelser ur Bibeln. Att man samtidigt fick skåda ståtliga hästar på väggarna förtog säkert inte glädjen för de självmedvetna ljusdalsbönder som alltid varit kända som stora hästkarlar.
Som så många andra av hälsingemålarna är mästaren till denna målning från tidigt 1700-tal ännu okänd. Men från århundradets mitt känner vi till namnen på några, bl a korpralen vid Delsbo kompani Gustaf Reuter (1699-1783) och Snickarmålar’n, d v s Erik Ersson (1730-1800) från Snickars i Källeräng i Delsbo. Erik drogs en gång inför tinget för sitt måleri: eftersom han hade tid att måla i stugorna ansåg överheten att han inte var fullt sysselsatt hemma på faderns gård och alltså lösdrivare. Som sådan kunde han tvingas bli soldat. Nu avvärjdes detta, men av tingsprotokollet kan vi se att han åtminstone ibland målade tillsammans med sin svåger Carl, son till Gustaf Reuter, soldat också han och stupad i Pommern 1758.
Ungefär samtidigt prydde man väggarna i Ovanåker med ett måleri som delar dekorativt formspråk med det i Delsbo, men i en helt annan färgskala. Bilden th visar ett väggfält ur en inredning från Västra Edsbyn, förmodligen målad omkring 1760 av Jonas Eriksson (1730-1806) från gården Smens i Edsbyn. Samma former och färger finns f ö bevarade i en inredning från en gård i Ljusdal, daterad 1735.
Läs mer i Hälsingerunor 1996! Där berättar Kjell Ekelöf om vardagsvillkoren för Delsbomålarna och Gustav Olanders presenterar nya fakta om tre generationer Ovanåkersmålare.
Kerstin Sinha, Ljusdalsbygdens museum