I Hälsingland finns schablonmåleri bevarat i stor omfattning. Schablonmåleri bygger på tekniken att skära ut eller stansa hål som bildar mönster i en mall, vanligen i tunn papp, och måla med hjälp av den. Tekniken är mycket gammal och har använts åtminstone sedan medeltiden i Sverige. Den fick en blomstringstid i Hälsingland under 1800-talet. Många gårdar har sådan målning på väggarna inomhus, ibland också på golv, tak, rullgardiner och möbler.
Olika typer av underlag och olika typer av färger har använts. Limfärgsmåleri på papper, klistrat på gles linneväv, verkar vara det vanligaste, men målning på väv och på hyvlad träpanel förekommer också. Ibland har målning utförts på puts, t ex på murstock eller öppen spis. När det gäller taklist- och väggbårder finns flera varianter. På taklister av trä finns bårder målade direkt på träunderlagets bottenfärg, det finns färdigtryckta bårder, som klistrats upp på schablonmålade väggar och det finns bårder målade på baksidan av tunt tapetpapper som sedan klistrats upp.
Schablonmåleri kombinerades med annat måleri, med tryckta tapeter och bårder, ofta i samma rum. Mot slutet av 1800-talet blev tapeter vanligare och billigare. Schablonanvändningen minskade, men fortsatte in på 1900-talet. Under senare tid har schablonmåleriet fått en renässans och det finns mönster att köpa t ex på länsmuseet och andra museer i Gävleborgs län. Man kan också göra mönster själv.
Schablonmönster i Ytteryg, Färila. Jämför med schablonmallen !
Det finns många varianter av schablonmönster, från sådana med en enda schablon till mer intrikata mönster, där upp till tio olika schabloner används, t ex i blombårder. Enklare mönster, med en enda eller ett fåtal schabloner, användes vanligen i förstugor och liknande utrymmen, medan herrstugan – som användes för fester – kan ha fått en rikare utformning.
Vilka har gjort dessa interiörer?
I hälsingegårdarna finns måleri av akademiskt utbildade målare, av sådana målare som lärt sig yrket hos målarmästare och av självlärda. Påfallande ofta är målarna soldater eller deras söner, dvs personer i ett mellanskikt i socknen. Särskilt i Voxnadalen och Rengsjö har dalmålare varit verksamma och vandrat från gård till gård och erbjudit sina tjänster. Deras hustrur och barn har ibland deltagit i arbetet. Överstycke från Per-Mårts i Underviks hembygdsgård
Jonas Wallström
Jonas Wallström (1798-1862) var en mycket skicklig målare, som själv gjort åtskilliga interiörer och sannolikt inspirerat andra. Han föddes i Vallsta, Arbrå socken och återvände dit efter sin utbildning. Åren 1814 – 21 var Jonas Wallström i Hudiksvall, troligen i målarlära. Han flyttade 1821 tillbaka till Arbrå och kallades då målargesäll. Ett par år senare var han i Stockholm, bl a hos C F Torsselius som var en av de mest kända tapetmålarna i Stockholm.
Jonas Wallström flyttade tillbaka till Vallsta, gifte sig, och byggde sig ett eget hus i närheten av barndomshemmet. Han umgicks med andra målare i trakten, t ex Olof Hofrén (1813 -1856) och Anders Åsberg (1779 -1864). Olof Hofrén utbildade sig vid konstakademien i Stockholm och arbetade till stor del med kyrkointeriörer. Anders Åsberg var en mångsysslare, snickare och som målare självlärd.
Jonas Wallström renoverade målningar av Paul Hallberg på Wallingården, Växbo nr 10, i Bollnäs socken år 1842. Troligen målade han då också med schabloner i rum på bottenvåningen. En del av dessa schabloner användes sannolikt när han målade i Gästgivars i Vallstabyn, Arbrå socken. Han målade också tre rum i Per-Mårtsgården i Undersvik 1854 och det måleriet finns nu i Undersviks hembygdsgård. Det finns ett flertal gårdar i Arbrå, Undersvik och Bollnäs med målningar som kan vara gjorda av Jonas Wallström.
Han kan också ha målat på andra håll. Jonas Wallströms schabloner är mycket vältecknade och innehåller bl a palmettliknande bladmotiv, andra bladformer och blommor, mer eller mindre stiliserade. Lyror och kransar förekommer också. Mönstren fungerar bra både på nära håll och på avstånd.
Förstugan i Wallingården, Växbo
Det finns måleri med starka färgeffekter men också interiörer med klassicistiska kolonnmotiv i grått, vitt och guldockra som inramar landskapsmotiv. Överdådiga bårder, med draperingar, tofsar, pärlband och fransar mot en enfärgad kulört vägg var vanligt på 1800-talet, men i de interiörer Jonas Wallström gjorde, fanns ofta både bårder och rikt dekorerade väggar.
Jonas Wallström behärskade olika tekniker och använde sig tämligen fritt av olika kombinationer av tryckta bårder, schabloner och frihandsmålning.
Schablonmåleri
I Hälsingland finns schablonmåleri bevarat i stor omfattning. Schablonmåleri bygger på tekniken att skära ut eller stansa hål som bildar mönster i en mall, vanligen i tunn papp, och måla med hjälp av den. Tekniken är mycket gammal och har använts åtminstone sedan medeltiden i Sverige. Den fick en blomstringstid i Hälsingland under 1800-talet. Många gårdar har sådan målning på väggarna inomhus, ibland också på golv, tak, rullgardiner och möbler.
Olika typer av underlag och olika typer av färger har använts. Limfärgsmåleri på papper, klistrat på gles linneväv, verkar vara det vanligaste, men målning på väv och på hyvlad träpanel förekommer också. Ibland har målning utförts på puts, t ex på murstock eller öppen spis. När det gäller taklist- och väggbårder finns flera varianter. På taklister av trä finns bårder målade direkt på träunderlagets bottenfärg, det finns färdigtryckta bårder, som klistrats upp på schablonmålade väggar och det finns bårder målade på baksidan av tunt tapetpapper som sedan klistrats upp.
Schablonmåleri kombinerades med annat måleri, med tryckta tapeter och bårder, ofta i samma rum. Mot slutet av 1800-talet blev tapeter vanligare och billigare. Schablonanvändningen minskade, men fortsatte in på 1900-talet. Under senare tid har schablonmåleriet fått en renässans och det finns mönster att köpa t ex på länsmuseet och andra museer i Gävleborgs län. Man kan också göra mönster själv.
Schablonmönster i Ytteryg, Färila. Jämför med schablonmallen !
Det finns många varianter av schablonmönster, från sådana med en enda schablon till mer intrikata mönster, där upp till tio olika schabloner används, t ex i blombårder. Enklare mönster, med en enda eller ett fåtal schabloner, användes vanligen i förstugor och liknande utrymmen, medan herrstugan – som användes för fester – kan ha fått en rikare utformning.
Vilka har gjort dessa interiörer?
I hälsingegårdarna finns måleri av akademiskt utbildade målare, av sådana målare som lärt sig yrket hos målarmästare och av självlärda. Påfallande ofta är målarna soldater eller deras söner, dvs personer i ett mellanskikt i socknen. Särskilt i Voxnadalen och Rengsjö har dalmålare varit verksamma och vandrat från gård till gård och erbjudit sina tjänster. Deras hustrur och barn har ibland deltagit i arbetet. Överstycke från Per-Mårts i Underviks hembygdsgård
Jonas Wallström
Jonas Wallström (1798-1862) var en mycket skicklig målare, som själv gjort åtskilliga interiörer och sannolikt inspirerat andra. Han föddes i Vallsta, Arbrå socken och återvände dit efter sin utbildning. Åren 1814 – 21 var Jonas Wallström i Hudiksvall, troligen i målarlära. Han flyttade 1821 tillbaka till Arbrå och kallades då målargesäll. Ett par år senare var han i Stockholm, bl a hos C F Torsselius som var en av de mest kända tapetmålarna i Stockholm.
Jonas Wallström flyttade tillbaka till Vallsta, gifte sig, och byggde sig ett eget hus i närheten av barndomshemmet. Han umgicks med andra målare i trakten, t ex Olof Hofrén (1813 -1856) och Anders Åsberg (1779 -1864). Olof Hofrén utbildade sig vid konstakademien i Stockholm och arbetade till stor del med kyrkointeriörer. Anders Åsberg var en mångsysslare, snickare och som målare självlärd.
Jonas Wallström renoverade målningar av Paul Hallberg på Wallingården, Växbo nr 10, i Bollnäs socken år 1842. Troligen målade han då också med schabloner i rum på bottenvåningen. En del av dessa schabloner användes sannolikt när han målade i Gästgivars i Vallstabyn, Arbrå socken. Han målade också tre rum i Per-Mårtsgården i Undersvik 1854 och det måleriet finns nu i Undersviks hembygdsgård. Det finns ett flertal gårdar i Arbrå, Undersvik och Bollnäs med målningar som kan vara gjorda av Jonas Wallström.
Han kan också ha målat på andra håll. Jonas Wallströms schabloner är mycket vältecknade och innehåller bl a palmettliknande bladmotiv, andra bladformer och blommor, mer eller mindre stiliserade. Lyror och kransar förekommer också. Mönstren fungerar bra både på nära håll och på avstånd.
Förstugan i Wallingården, Växbo
Det finns måleri med starka färgeffekter men också interiörer med klassicistiska kolonnmotiv i grått, vitt och guldockra som inramar landskapsmotiv. Överdådiga bårder, med draperingar, tofsar, pärlband och fransar mot en enfärgad kulört vägg var vanligt på 1800-talet, men i de interiörer Jonas Wallström gjorde, fanns ofta både bårder och rikt dekorerade väggar.
Jonas Wallström behärskade olika tekniker och använde sig tämligen fritt av olika kombinationer av tryckta bårder, schabloner och frihandsmålning.
Fil dr Gärd Folkesdotter